Under valrörelsen 2006 samt nu 2010 gick den borgerliga alliansen till val bl.a. på ordning och reda i skolan. Även lärarnas båda fackförbund har efterfrågat större befogenheter för lärare att exempelvis beslagta föremål från elever. Målet är trygghet och arbetsro i skolan.
Begreppet trygghet används både i skolans styrdokument, i skoldebatten och i den vardagliga sociala praktiken. Jag vill därmed citera Bartholdsson, Å. (Med Facit i hand, 2007):
"När trygghet betonas som den absoluta förutsättningen för ordning slår disciplinering här följe med omsorg. Trygghet och arbetsro är ett begreppspar som ersätter ordning och reda. Disciplin motiveras inom ramen för denna diskurs med ett behov av trygghet. Underordning och anpassning beskrivs i termer av arbetsro." (s.27)
Skolan har en socialiseringsprocess som går ut på att de vuxna (lärare) har tolkningsföreträde för vad som ses som normalt och barnen (eleverna) ses som ett ständigt förbättringsprojekt.
Som jag förstår det så råder det en konflikt i skolan, då aspekten att elever ska få höras och synas krockar med föreställningen om att elever ska sitta tysta och lyssna. Detta försöker regeringen och fackförbunden åtgärda med att öka disciplinen i klassrummet och hävda att det är för elevernas egen trygghet, att de ska få arbetsro.
Vad jag inte kan förstå är varför det alltid är elevernas fel när skolan inte fungerar som den ska? När vi pratar om skolan "förr" så menar man att den blivit bättre idag. Men problemet med skolan idag är tydligen stökiga elever på grund av att lärare inte får ta av eleverna kepsarna. Att kunna beslagta elevernas saker blir särskilt konstigt om man ser till vad som definieras som våld i nära relationer, då just undanhållande av materiella ting kan ses som misshandel ifall det skapar oro och rädsla.
Dessutom framkommer det i debatten att vissa lärare känner sig bakbundna, då elever idag kan anmäla sin lärare som försöker skapa ordning. Eleverna tycks upplevas som ett hot som får mer och mer makt, som de såklart kommer att missbruka då de inte är "fulländade" människor.
När ska politiker och skolan inse att det är skolan som organisation som det är fel på? Det är skolans normaliseringsprocesser som gör att vi tror oss ha stökiga, svaga och auktoritetsproblematiska elever. Det är i alla fall en av många aspekter som jag tycker det är värt att beakta, när man diskuterar skolans arbetsmiljö.
Nää, jag är inte bitter ;-P
Konstaterandet att begreppen trygghet och arbetsro ersatt begreppen ordning och reda är intressant.
SvaraRaderaIngen kan väl vara emot trygghet och arbetsro men ordning och reda men vår erfarenhet kan ibland föra tanken till för många och för hårda regler och det vill vi inte ha så begreppet ordning och reda är förbrukade i skolan. Vi kommer att få se mer av de positiva honnörsorden trygghet och ro. Vi har redan trygghetskameror men egentligen är de till för att kontrollera folk. Inget nytt under solen. Men du, tror du inte att det finns "stökiga, svaga och auktoritetsproblematiska elever" ?
Geronten
Jag tror att de som ses som "Stökiga, svaga och auktoritetsproblematiska elever" idag, inte skulle ses som det i en annan arbetsmiljö, där andra sociala regler gällde. Det är ju detta som blir intressant i förhållandet, vem har tolkningsföreträdet? Vem är det som avgör vad som är ett avvikande beteende? En del brukar ta som exempel, att många av dagens mest framgångsrika människor (sett till ekonomi och chefspositioner) ofta har diagnostiserats med ADHD i skolan.
SvaraRaderaSkolan blir en verklighet i sig, där vissa beteenden uppskattas mer, än vad som uppskattas i den andra verkligheten (utanför skolan). Så javisst, för att vara lite provocerande skulle jag kunna hävda att det inte finns exempelvis svaga elever. Men idag finns det ju det, om man går efter de normer som gäller i skolan idag :)