fredag 8 oktober 2010

Bemöta barn?

Var på en konferens i måndags som hade Temat Att möta och att bemöta barn. Det var Bris, friends och Rädda barnen som arrangerat denna konferes för att lansera Östergötlands Barnrättsdag. Jättebra tänkte jag, här får jag möta människor som träffar unga varje dag och som säkerligen har mycket att säga om barns inflytande och hur man ska bemöta dem.

Det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Föreläsarna var jättebra. Det var en kvinna som föreläste om mobbning och vad som stod i lagen om detta, samt hur detta kunde problematiseras med skolan. Därefter var det en kvinna som föreläste om Barn som konsumenter. Den var jätteintressant och diskuterade huruvida vi ser på barn utifrån olika idealtyper av barndom. Staten vill skydda barnet från reklam etc, för de utgår från en idealbild som går ut på att en riktig barndom är oskuldsfull, leka med kottar och barnen i bullerbyn. Medan marknaden utgår från en bild av att barnet är kompetent, kan avgöra vad som är reklam och inte, samt är kritiska och svårimponerade. Dessa två idealbilder är båda extrema och stämmer inte överens med dagens barndom.

I vilket fall så var det slutligen en paneldebatt, där dels kommunens ungdomsombud satt med, En rektor som vänt en botten skola till toppen, och en annan herre jag inte har en aning om vem det var. Här skulle det tydligen diskuteras hur man ska se på barn...naiva eller kompetenta? Står lagen för långt bort från verkligheten? Det framkom en massa konstiga saker, det pratades om mobiler, märken på kläder hur viktigt materiella saker är. Ungdomsombuden berättade historier om sina kusiner och menade att barn vill ha uppmärksamhet. Rektorn pratade om att han gav en födelsedagspresent till alla elever som skötte sig. Publiken räckte upp handen och undrade om skoluniform skulle kunna lösa problemen? om man förbjöd mobiler då?

Själv satt jag bara och kokade. Här satt socialtjänstarbetare, fritidsledare, lärare etc. Och inte en enda av dem, påpekade att man kanske skulle ha en dialog med barnen själva? Kanske de har något att säga. Kan protester i skolan bero på att vuxna sällan lyssnar?! Till slut påpekade jag själv för dem att det var konstigt att vi satt där och diskuterade huruvida barn är kompetenta eller ej. När många barn/unga inte ens har en aning om att barnkonventionen finns och vi sällan ger dem information om vad som berör dem. Då blev det helt tyst i salen och sedan räckte en upp handen och sa; "Men jag tänkte på en sak med skoluniform..."

Ska dessa människor möta barn? Suck...

2 kommentarer:

  1. Bravo syrran!

    Hoppas du stod på dig!

    SvaraRadera
  2. Jävligt intressant inlägg! (som vanligt i den här bloggen) Tänk vad mycket bättre "saker" hade varit om sådana här bloggar låg på topp-tio istället för kissy, missy, dissy och pissy!

    SvaraRadera